Jag har verkligen försökt att läsa så lite som möjligt och att höra så lite som möjligt om katastrofen i Japan. Jag får ont i magen bara av att tänka på det. En natt hamnade jag så klart på en blogg med bilder från de drabbade områdena, bilder som lika gärna kunde ha varit från Kobe och den jordbävningen vi upplevde. Mår illa av att se dem.
Japan är ett rikt land, de är så förberedda som man kan vara på att något sådant här skulle hända (tsunamin och jordbävningen, problemen med kärnkraften vill jag ännu mindre tänka på). Radiohjälpen, Rädda barnen osv. anser att de därför inte behöver hjälp. De har inte samma behov av hjälp som tex. Haiti eller Thailand hade.
Röda korset är stora i Japan och de har nu ute 93 akutteam med läkare och sjuksköterskor på plats. De har även ett helikopterteam som söker efter människor, de delar ut filtar osv. Trots att de gör det bästa av situationen så går det inte att undgå att tusentals människor har förlorat sina hem, det är kallt, matbutikerna är tomma, det är i många fall omöjligt att förflytta sig då trafiken inte fungerar, det är slut på vatten, infektioner sprids... jag kan hålla på i en halv evighet.
Jag vet den lyckan vi kände när vi för första gången fick dricka vatten efter jordbävningen. Pappa & mamma hade turats om att stå i kö i några timmar ute på den helt trasiga vägen och när vi kommer fram så fyller de upp en stor flaska vatten åt oss. Den lyckan går inte att beskriva.
Här kan man onlina skänka en valfri summa pengar till Röda korset och Japan. Jag skänkte istället pengar via sms genom att: SMS:a
AKUT JAPAN till
72900 (då skänker man 100 kronor)